Dags att skriva lite...

Igår kom han hem vid 01, han kröp ner i sängen och la en trygg han på mig rygg och jag kunde äntligen somna.

 

Han som ger mig trygghet med samtidigt spänning, han som gör mig nyfiken på livet. 

Han som gör att jag ser livet med mer livfulla ögon, han som gör att jag ser hopp. 

Han som förgyller min tillvaro med glädje, med skratt, han som ser mig.

Han som låter mig vara barnslig men samtidigt vuxnen, han som får mig att hela tiden vilja utvecklas.

Han som ser mina brister men älskar dem, han som ser till att allt kommer att ordna sig.