Cancergalan
Jag gråter som vanligt, egentligen vill jag inte titta men samtidigt känner jag en skyldighet, för att kunna förstå, för att se, för att vilja hjälpa till.
Många av mina framtida kollegor har valt att utbilda sig till sjuksköterskor för att kunna hjälpa till, göra en förändring. Många har en nära anhörig som drabbats eller gått bort i en sjukdom.
Det har varit 3 händelserika, spännande, underbara men samtidigt sorliga veckor på sjukhuset. Idag känner jag en tacksamhet, jag har fått möta människor, spela handboll så jag knappt kunde stå efter, skrattat med vännerna och kommit hem till en man som möter mig i dörren och kysser mig. Jag är lycklig. Men jag kan inte sluta tänka på de patienter som jag fått möta och kommer få möta imorgon som aldrig kommer få sitt liv tillbaka, som just nu kämpar för att överleva.
Man hör de varje dag, läser om det och de är klyschigt men de skiter jag i, man behöver påminnas. Ta hand om dig själv och dina nära! Välj att se de ljusa i de små sakerna. Le mot någon, ge en komplimang, gör något oväntat, vänta inte med att ringa de där samtalet, fråga någon hur den mår, döm inte och hjälp de som har de svårt.
Imorgon ska jag ge en bit av mig själv på avdelningen, tänk att jag får möjlighetens att ge något till någon som behöver de.
Nu ska jag sova och drömma om de människor som jag saknar i min närvaro, som jag önskar jag kunde ringa till just nu, fråga hur de har de, prata om vädret eller bara få höra deras röster.
Jag kan inte de, men jag kan hedra dem genom att leva, vi ses, godnatt.
Från i fredags.
En gång om året kan han skämmas bort.
Detaljer
Match
I lördags var de match i Stockholm, vi gick som segrare efter 60min. Blev kvar i Sthlm hos min älskade och saknade vän Linda. Längesen jag skrattade så mkt, underbar kväll.
Grattis
Den yngsta av bröderna krantz-Metz. William, Charlie och oliwer. Världens mysigaste killar.
Firade min älskade sambo, soulmate, blivande man och vän igår. Han som alltid finns där närvarande på de ena eller de andra sättet.
Min skäggiga man, hans syster son och storebror.
Älskade vänner
En i Australien och en i Stockholm, varför skulle de flytta samtidigt? 6 år, nästan varje dag, varje helg och nu roar de sig på annat håll.
Saknar er och vardagen är lite mörkare utan er.
Skift
9 Tim mellan skiften, tar lite tid att komma in i det :)
Det där lilla extra.
Balto, älskade tokiga hund som har det där lilla extra.
Hemma
Praktik
Åh vad jag älskar min praktik på sjukhuset, tre veckor ska jag vara på strokeenhehen.
Snart..
Just nu känns det som jag trampar i ett tuggummi, ett gammalt som tappat smaken, att kroppen inte hänger med gör att det dessutom doftar lakrits, jag hatar lakrits. Som tur kommer de socker på de ibland som påminner om de där söta, mannen som bjöd på pannkakor igår, tjejerna idag på träningen, ett gott skratt i skolan och ett fint samtal med en vän. På lördag har jag beställt sanering, tuggummit ska väck, skorna ska putsas och jag ska ge tillbaka.
Middag.
Broccolisoppa på färsk broccoli och hemmagjort bröd som mamma bakat, mysig avslutning på denna fina höstdag.
Underbara förmiddag.
tentaperiod
De där med att ha kontroll över tillvaron, ta makt över vardagen.
Oktober månad kommer med kontraster, snabba vändningar i vardagen och inte alltid man hänger med. Nu är jag inne i en period där jag saknar mig själv, jag saknar att göra de på mitt sätt, ha kontroll över mig. Nu flyter jag med och försöker ta tag i första bästa livboj och hoppas att den håller. Min livboj är just nu min kunskap, 2 veckor mellan tentorna är alldeles för kort tid. Ena veckan ska man kunna vad som händer i kroppen när man tar läkemedel och två veckor senare ska man kunna hjärtats alla sjukdomar, blodets och respirationsorganen. Jag måste klara det och jag kommer klara det. Vägen dit känns just nu bara väldigt krokig, igår var de lördag och jag prioriterade att göra min krokiga väg lite mer rakare, jag satt med böckerna tills ögonen stod i kors och så fortsatte jag en liten stund till.
Imorse samlade jag energi, jag tog energi. Jag tog energi av de som erbjöds, kl 9 var jag ute och sprang sedan tog jag energi av min man, han klarar det, han drack så mkt i natt så energidepåerna var påfyllda i hela kroppen även fast man inte kunde tro det, vi köpte oss energi genom kläder och mat. HÅLL UT snart är jag tillbaka och kommer ge energi så de räcker och blir över, det är bara stängt ett tag pga. av arbetsresa.
Sen träning
Brukar aldrig springa så här sent då träningen ligger mellan 5-7, men skönt att springa när det är mörkt ute, ser inget slut på vägen, bara är i nuet.
Svettigt.
Mys
Lång dag avslutas med god mat.
Morgonsolen
Älskar när solen går upp och ligger så där lågt, blir ett vackert ljus och välkomnar dagen med ett leende.
