Dags att skriva lite...

Jag är en känslomänniska, ända ut i fingertopparna. Jag kan vara så lycklig så att jag inte vet vart jag ska ta vägen, de sprätter i mig och jag vill tala om för alla hur mycket jag älskar dem. Den där härliga känslan kan komma av små saker, en kram, ett samtal, ett snällt ord eller en händelse. Jag har blivit bra på att spara den där känslan, att gå tillbaka och uppleva igen. Ena stunden kan jag gråta för att jag är så lycklig och andra stunden för att jag inbillar mig att ingen skulle komma ihåg mig ifall jag gick bort, sjukt, knasigt, jag vet! Jag ältar och har svårt att släppa, att inte ta de personligt. De kan pendla fort, ibland för fort så jag inte hinner med, en levande berg och dalbana, sån är jag och jag vet de.

Idag är mannen i Borlänge och spelar, jag är själv. När jag är själv så tänker jag mycket, därför jag är rädd att vara själv tror jag, att behöva ta itu, att behöva känna och bekräfta. Idag har jag gråtit till förlossningar på TV, gråtit en skvätt till en podcast, vandrat 1 mil på berget, känt befrielse och nu ska jag lägga mig i badet. Idag har de varit en berg och dalbana, just nu är jag mitt i en nedförsbacke, jag accepterar och släpper efter, underbart.

 

Jag är öppen, skör på de sättet att jag bryr mig, känslig och förbannat stark. Jag är ibland rädd för blandningen, resultatet av soppan men jag är mer rädd för människor som lever livet likgiltigt.

 

 

Ta ner förväntningarna, förvänta dig inte att folk ska göra de du önskar, ingen kan läsa tankar. Men om du ber om hjälp så hjälper du omgivningen att kunna läsa dina tankar, vad du önskar och förväntar dig. Höga förväntningar leder bara till besvikelse. Att be om hjälp är inte fel utan ger både dig själv och omgivningen en tjänst. Be om hjälp vid matlagning, när du bäddar sängen, när du tvålar in dig. Be om hjälp är inte sårbart, det gör oss starkare och nästa gång så kommer du inte behöva be om hjälp.

 

Du minns de du gjorde, inte de du inte gjorde. Säg ja till att hänga på, följ med ner till tvättstugan, hämta posten, gå ut med promenaden fast de regnar. Gör fysiska aktiviteter ihop med vänner och nära, väx ihop, se ihop. Du spar inte energi genom att inte göra ingenting.

 

Unna dig tillagad mat och ett glas vin oftare, sitt ner och diskutera. Ställ dumma frågor, ta reda på dumma svar och berika dig med samtal från omgivningen. Ta inte bort tallrikarna från bordet, sätt inte på TV.n, sitt kvar bara för en stund, sidor från dig som du inte trodde fanns kommer fram, lär känna dem.