Dags att skriva lite...

I lördags natt och hela söndagen kom de igen, i vår har jag varit sjuk vid två tillfällen på loppet av 3 veckor varav sista gången blev de antibiotika pga slem i lungorna. Vid ett annat tillfälle så stukade jag min opererade fot på uppvärmningen innan en match, tror den kommer vara kronisk svullen. I lördags natt hade jag druckit några glas vin och började må fruktasnvärt illa, jag vart förvånad över hur "full" jag måste blivit, i söndags vaknade jag med bakfyllan som hette duga, trodde jag, nu i efterhand önskade jag att de "bara" var bakfylla. En maginfluensa från helvete med en febertopp på 39 grader. Efter att besökt toan 25 ggr och bara spydde luft tillslut kunde jag knappt gå pga av smärtor i ryggen på kvällen, åkte in till akuten efter order för de trodde de var problem med njurarna vilket de som tur var visade sig att de inte var. Aldrig mått så dåligt och nu när jag är på bättringsvägen uppskattar jag verkligen känslan att få må bra, kommer aldrig mer klaga. Klart med tycka-synd-om-mig-själv-inlägget. Men till saken, min älskade lillasyster fick ta emot många jobbiga samtal pga jag var ensam hemma, Stefan var i göteborg och föräldrna i Finland. Hon var beredd att åka hela dygnet och ringde även akuten för att checka av pga min mobil hade dött när jag låg där inne ensam. Jag tvingade henne att inte åka för jag var livrädd att smitta henne, värsta tänkbara att de skulle hända. Men nu smsar hon hela tiden för att kolla hur jag mår, hon är underbar min andra hälft. Svärföräldrna var peppande på telefon, likaså mamma, pappa och mormor. Min fina vän Malin kom med cola och blåbärssoppa i dörröppningen. 

 

Idag kom de massa ny energi från närke, mamma, pappa och balto kom efter jobbet deras jobb. De hade med sig glädje, presenter och kärlek. Vi tränade ett pass utomhus, vilken glöd i den kvinna och lagade god mat. JAG ÄLSKAR ER och har så mycket vackra männisor omkring mig.