Dags att skriva lite...

Vi tog sovmorgon till 8, hade öppet fönster så tog emot att gå upp p.g.a. kylan. Varje dag klockan 06.30 tömmer de sopporna från restaurangen, när vi har öppet fönster kan vi inte undvika att vakna av ljudet, en morgon tömde de glasburkar och jag flög nästan upp av rädsla för trodde hela huset skakade. Men om vi skulle välja, öppet och stängt fönster så har vi öppet - det är som en väckarklocka, något störande ljud som är där varje morgon som blivit till en trygghet. Skogsmullen Ewelina är bra på att anpassa sig, helt klart! Andra automatiska väckarklockor som finns i huset är solariet under oss, klockan 07 även här varje morgon drar deras musiklista igång, Justin är favoriten, kan nog leva med att vakna till Justin varje morgon. 

Förra veckan lärde jag mig åka skidor, eller lärde mig, jag gjorde ett tappert försök. Jag blev lite frälst av att komma ut, naturen, att få jobba i kylan men samtidigt så tycker jag det är förbannat träligt och bara åka där i spåren. Rastlös själ möter djupet i mig, plus och minus vilket oftast konstigt nog blir ett positivt resultat. Oskulden blev på 8km, denna vecka blev det 10km i tisdags och 8km igår. Stor eloge till mannen som åker sakta, varnar vid backar och hejar på. Tur vi åker när det är mörkt så folk slipper se, men alla har vi varit nybörjare.

Idag har jag en härlig checklista, det som egentligen är ett måste är att läsa ut en bok till c-uppsatsen. Läser om hjärtinfarkt, om livet efter. Böcker som berör, som man bär med sig i några dagar.

Så dagens okristna bibelord citeras av författaren ur en av böckerna:

Till anhöriga och vänner - närhet och kärlek är den bästa medicinen.

Till alla friska - våga vara medmänniskor och lev i nuet.